Igår satte nog en av mina kära vänner rekord, kors i taket, hammaren på spiken, ja, you name it.

Denne helhärliga männsika, övergav sin trygghet och besegrade det otrygga.

Han satte sin fot ut i en annan värld en den han är van vid.

Han tog steget, in på Harys., haha.

Efter en fartfylld utekväll blev det ett telefonsamtal med denne man, om att man kanske ska våga bryta sina vanor ibland å utforska just det som känns lite spännande, lite hemskt kanske, lite långt borta..

När vi lagt på tänkte jag på gamla goda tider..

De tider där vi satt hemma hos ngn å hade supertrevliga kvällar.

Även om det kunde vara en del alkohol inblandat, blev det för det mesta underbara kvällar, som gav minnen för livet.

Kanske borde återuppta dessa kvällar med dessa härliga människor..

Hm.. Ja, det kanske är det vi ska försöka införa som nyårslöfte, att vi ska umgås mer med varandra och uppskatta varandra för just dom vi är.

Inte glömma bort det vi en gång hade...

Jag är full!
Full av sockerdricksbubbel, det bara spritter i kroppen på mig!!
Jag är kär, nyförälskelsen är bäst!

Andra ljuset tänt, 2 kvar..

Och jag har inte köpt en enda julklapp..

Är ju bara 17 dagar kvar..

Sen är det julafton, sen juldagen, annandagen, nyårsafton å ja, sen nytt år..

Det är skrämmande vad tiden går fort..

Detta med stora högtider är nog rätt överskattat om man tänker efter..

Julklappar, varför ska man ge varnadra det egenltigen?

Man ger saker till dom man tycker om, men det kan man väl göra annars oxå, egentligen.?

Men jul är kanske en anledning till det..

Helgen har bjudits på mys och fest.

 Härligt det är att vakna jämte ngn man tycker om:)

..har känslan dragit in i Mikaelas liv och omslutit hennes arma kropp..

Med en förkylning som redan attackerat, passar denna hemskhet på att kasta sig helt handlöst in i hennes liv, igen..

Ska man aldrig få ha det bra, ett tag iaf, nej, max en dag alltså..

Nu är det "en till bricka" med i spelet..

Besvikelsen har gjort inbrott och passar på att riva ner det mesta i sin väg..

Ngn som man trodde var så nära, var visst alldeles för långt borta....

Besvikelsen är här igen..

Är den här för att stanna..?

Nu fasiken!
Nu har jag alltför bra tur alltså!
Jobb & kärlek på samma gång, alldeles för bra för att vara sant!!!

(snart kommer väl bomben att dimpa ner i brevlådan och döden står å knacka på dörren, nej Mikaela, sluta...)

Jobb, iofs ett vikariat, men minst 3 månader iaf:)
Så det är ju härligt bara det!
Pengar på kontot snart  igen, nice:)

Å nu snackade en polare om resa till våren, dra till Västindien å röja, haha, vi får väl se:P

Det ser äntligen lite ljusare ut!

Jag kollade på en film för ett tag sen

"My blueberry nights".

Filmen var fin, väldigt fin
Precis lika fin som den låter:)

Blåbärsnätter...

Jag vill oxå!

Ha en kompis som jobbar på ett fik/en pub, som bakar blåbärspaj och serverar öl...

Man kommer dit efter stängning, sätter sig ner och blir tillfrågad om man vill ha det vanliga, en bit blåbärspaj med vanlijsås

En kompis man kan snacka om allt och ingenting med..

Visst, i filmen slutar det med att de givetvis bli kära och lyckliga, men jag är ju redan kär och rätt lycklig nu kan jag ju faktiskt påstå:)

(oj, nu kanske jag inte skulle avslöjat filmens slut om det nu var ngn som hade tänkt sig att se den, men men:P)

Och sen kom jag på en sak till..

Jag har ju rätt mkt kompisar som jag kan prata med om allt och ingenting..

Iofs, jag har nog väldigt lätt att prata med allt och alla om just allt och ingenting..

Så egentligen hade jag nog inte behövt skriva ett inlägg om detta..

Men tanken om "blåbärsnätter" är fin

Mycket fin:)

Jag har fått en bästa kompis.

Denna vänskap å dessa band som är uppbygda mellan oss kommer aldrig att brytas.

Vi delar det mesta med varnadra.
Lyssnar troget till varnadra om vi har ngt på hjärtat.

Vi behöver inte ens prata med varandra, telepati mina vänner, det är det som gäller i vår relation.

Just nu sitter vi i soffan, känner oss sega tillsammans.

Igår när jag blev sjuk, drabbades av feber och en alltför eländig förkylning tydde sig min vän till mig.

Vid halv 11 igår kväll var det ngn som knackade på dörren till mitt rum, jag gick å öppnade och det var du min vän:)
Du kröp upp i sängen å vi diskuterade hela natten om det som kändes bra och mindre bra i våra liv.

Jag berättade om min kärlek, du om din

Jag känner att vi kan dela allt med varandra

Så tack, tack för att du finns för mig, älskade lilla kisekatt Elfina:)

Nu har det hänt..

Det som inte skulle hända inträffade..

Jag har gått å blivit kär...

Men det känns underbart!

Jag går omkring på rosa moln och har väldigt svårt att sluta le när tankarna dras till denne man..

Dvs, jag går runt å ler hela tiden:)

Första advent, sista november

Tiden går för snabbt..

Snart är det julafton

Jag har inte köpt en enda julklapp...

Men jag är kär!!
Och det är ljuvligt!